måndag 24 oktober 2011

Håkan Juholt - rättssamhället och förtroende

Sifos väljarundersökning kan väl knappast förvåna någon. Trots allt har ju Juholt partistyrelsen enhälligt bakom sig. Kan verkligen en person som Sven-Erik Österberg tro att detta fungerar? En enskild partiföreträdares misstag kan kanske ursäktas, men att som partistyrelse enhälligt "ställa sig bakom", som i fallet Juholt, undgår inte valmanskårens dom.

Mer intressant tycker jag det är, att "rättssamhället" uppenbarligen lagt ned alla utredningar kring herr Juholts affärer. Hänvisningar till "för små belopp" och andra undanflykter för att slippa ta i härvan.

När man t.ex. som egen företagare hamnar i en situation där reglerna är otydliga, och då tolkar reglerna till sin egen fördel - vad händer då? I många fall slipper man som Juholt en förundersökning, men man drabbas ofelbart av stora kostnader i form av "XX-tillägg", "administrativa avgifter" m.fl. omskrivningar av det som egentligen är straff utan dom i domstol.
I Juholts fall har de hittillsvarande "undersökningarna" myndigheter m.fl. tvingats till åsamkat samhället betydande kostnader, och det känns inte mer än rimligt att herr Juholt står för dessa.

Vem tycker att Sverige är ett rättssäkert samhälle med "likhet inför lagen"?

Om man som Juholt uppbär statsministerlön (varför det?) bör man väl uppfylla samma krav på personlig vandel m.m. som de man stället på en statsminister. Svenska folket skall naturligtvis kunna känna förtroende för en statsminister, men också för en presumtiv statsminister.

Ett litet uppmuntrande tips till Håkan Juholt:
Ställ dig framför en spegel så fördubblar du antalet personer som har förtroende för dig!